Skrivet av Linnea W 2012-01-25 11:59

Ja, effektivitet ja. På vårt företag driver vi just nu ett stort effektiviseringsprojekt. Hela organisationen måste göras mer produktiv. Vi funderar på ett nytt affärssystem och har tittat lite på Epicor - http://www.epicor.com/sweden/Pages/default.aspx - är det någon som har några åsikter om detta system?

Skrivet av DH 2012-01-25 17:43

För mig är verktyget okänt, så jag törs inte uttala mig om dess potential, för- eller nackdelar. Tänk på att kravet på en god arbetsmiljö inte ska åsidosättas bara för att öka vinsten/effektiviteten. En dålig arbetsmiljö kostar skjortan i längden. /Daniel Hjalmarsson, Akademikerförbundet SSR

Skrivet av Eva F 2011-12-06 13:48

Klokt skrivet, Daniel! Och dessutom är du duktig bloggare, språket flyter lätt. Bra för förbundet!

Skrivet av Lilla My 2011-11-28 22:34

jag tror det är väldigt enkelt att svara positivt på om man vill betala mer skatt eller inte. Generellt vill människan framstå som omtänksam och givmild. Samma sak händer i unersökningar kring att handla och bete sig miljövänligt. Många av de tillfrågade säger att de vill handla tex ekologiskt och vill bete sig mer miljövänligt men gör det sedan inte. Om lika många som sade sig alltid välja ekologiskt i dito undersökningar gjorde det skulle de hyllorna alltid gapa tomma. Å så är ju inte fallet... det är lätt i sådana undersäkningar att svara "storsint"...

Skrivet av Ursula Berge 2011-11-29 09:21

Visst, men förändringen säger ändå något

Hej Lilla My,

Visst har du rätt om att vi tror oss vara mer solidariska än vad vi kanske är. Men det intressanta i den här studien är inte bara de höga nivåerna för skattevilja till välfärden, utan snarare, den dramatiska ökningen av skattevilja. Till exempel har ju viljan att betala skatt till äldre ökat från 1981 från 30 procent till dagens 70 procent av befolkningen. Och för skolan är motsvarande siffror 26 procent 1981 mot 60 procent nu. Det är en remarkabel ökning i betalningsviljan. Och sannolikt har inte skillnaden mellan retorik och praktik förändrats nämnvärt sedan 1981.

Men, visst har du rätt att folk tror sig vara mer solidariska och miljövänliga än vad vi sedan visar oss vara i verkligheten. Men vad det gäller skattevilja har tveklöst viijan ökat, trots det.

Skrivet av Mats Essemyr, TCO 2011-12-06 00:03

Värnskatt och brytpunkt för stalig skatt

Jag utgår i från att du förutsätter att också SSR:s medlemmar vill betala med i skatt än de gör idag och att SSR inte önskar fler jobbskatteavdrag, kanske tom färre än de vi har nu. Hur ställer sig SSR till frågan om avskaffandet av värnskatten och höjd brytpunkt i statlig skatt? Saco och TCO visar i åtskilliga utredningar det orimliga i hur dessa skatter är utformade idag. Inte minst därför att detta fungerar som straffskatt på högre utbildning. Lindringar i dessa skatter skulle öka incitamenten för högre utbildning, inte minst bland SSR:s potentiella medlemskår. Men det skulle ju samtidigt minska statens skatteintäker..

Skrivet av Ursula Berge 2011-12-06 11:40

Något måste beskattas

Generellt sett tycker Akademikerförbundet SSR att välfärden i huvudsak ska finansieras via skatter och i och med att vår åsikt är att ambitionsnivån för välfärden ska vara hög blir också slutsatsen att vi måste ha ett rimligt skatteuttag. I en rimlig ambitionsnivå för välfärden ligger också kravet på att inkomstklyftorna efter transfereringar inte bör öka, utan minska. Det mäts, som du vet, rätt bra med hjälp av Gini-koefficienten och den har ju ökat dramatiskt sedan 1980. Så även sedan 2006. Därmed är det uppenbart att välfärdssystemet i allt mindre utsträckning klarar av att omfördela mellan människor. Det måste vi göra något åt och det snabbt.

Ett sätt är ett rimligt högt skatteuttag också med progressivitet i skattesystemet. Där kommer den statliga inkomstskatten in eftersom den är progressiv till skillnad från kommunalskatten. Ju färre som betalar statlig inkomstskatt desto mindre progressivitet. Då måste man istället bredda skattebaserna, vilket inte är det lättaste. Fördelen med att beskatta inkomster av förvärvsarbete är att de skattebaserna inte är lika lättrörliga som kapital och bolag. Därför har ju Sverige till exempel en av Europas lägre bolagsskatter med undantag för några framförallt baltiska och östeuropeiska länder.

Så frågan är vad vi då ska beskatta? Förmögenhet, arv och fastigheter fungerar ju uppenbarligen inte, i alla fall inte politiskt. Höjda kapitalskatter och bolagsskatter anses nog gravt ostrategiskt i dessa globala tider. Arbetsgivaravgifter och moms finns det ju en bortre gräns för. Så även för punktskatter, även om det finns framförallt skatter på miljöbelastande konsumtion som går att beskatta hårdare. Kvar blir då inkomstskatterna, och då inte minst den statliga inkomstskatten.

Du refererar till rapporter av bland annat TCO och den jag har läst – ”Lägre skatt på arbete och kompetens” är daterad år 2006 (http://www.tco.se/554bbf14-519b-48c7-a047-12bfdd491828.fodoc). Då ville TCO sänka den statliga inkomstskatten så att endast 15 procent av löntagarna betalade statlig inkomstskatt. 2006 var den andelen runt 18 procent, men sedan dess har den sjunkit till 14,8 procent, dvs under den gräns ni själva har satt. Vilket problem utgör då den statliga inkomstskatten? Ja, i alla fall inte detsamma som 2006. Regeringen har höjt brytpunkten för statlig inkomstskatt (2006 var den runt 25 000 kronor i månaden) så att den idag ligger på cirka 32 000 kronor i månaden. Kanske borde den höjas mer och kanske borde värnskatten för de som tjänar mer än runt 46 000 i månaden eller mer tas bort, men då måste man ha en annan idé om hur de i runda slängar 42 miljarder kronor som tas ut i statlig inkomstskatt samt fem miljarder kronor som tas ut i värnskatt ska kunna tas ut på andra sätt. I annat fall måste man redovisa vilka delar av välfärden som vi inte ska betala för gemensamt längre.

Akademikerförbundet SSR vill ha en ambitiös generell välfärd som betalas över skattsedeln. Vi har inget emot att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt samt ta bort värnskatten, om det kan kompenseras av breddade eller andra skattebaser som bibehåller konkurrenskraft och samtidigt minskar de dramatiskt ökande inkomstklyftorna efter transfereringar. Men för oss är en ambitiös och generell välfärd högsta prioritet och för det krävs det ett rimligt stort skatteuttag, dock ej så högt som det var i början av 2000-talet. För övrigt driver Saco kravet att vi borde göra en översyn av skattesystemet i avsikt att skapa transparens och tydlighet.

Skrivet av ulf 2012-01-25 23:03

Bra förslag av regeringen.

Jag vill bara nämna att vi är väldigt många studenter som stödjer detta förslag. Jag är varken politisk engagerad eller något sådant, men denna reform tycker jag alla borde enats om kring blockgränserna. Har gått några kurser med sådana studenter innan, detta genomfördes. Jättetrevliga studenter och berikade på alla sätt att gå med dem. Dock , som bekant, lär man ofta känna sina kursare bra. Bland det nio utländska studenter som vi hade i vår kurs, kom enligt deras egen utsago 8 av dem från mycket förmögna familjer. Det hade alla gånger kunnat betala avgiften själv. Sedan är det en annan kultur kring pengar i dessa länder. Sparsamhet är viktigt, därför valde många att fara till Sverige, trots att det hade haft råd att betala för studierna. Varför ska svenska skattebetalare finanssiera förmögna personer från andra länders studier.

Jag hjälper gärna andra personer som har det svårt. Men varför inte istället rikta biståndet mot mer utbildning för personer i Afrika exempelvis. Det hjälper personer som verkligen har det svårt. Hur ser ni på detta, svara gärna direkt på min fråga! om ni fortsätter driva denna fråga kommer jag definitivt gå ur detta fack. Lägger hellre avgiften till läkare utan gränser, som vet vad riktig solidaritet innebär, vilket artikelförfattaren i sin akademiskt inskränkta värld, totalt verkar glömt bort vad det innebär.

Skrivet av Ursula Berge igår kl. 15:47

Många goda skäl för öppen högskola

Fördelarna med studentutbyte mellan länder är många. En är att det berikar såväl svensk utbildning som utländsk, när studenter har möjlighet att läsa delar, eller hela sin utbildning, i ett annat land. Till det kommer att det främjar rörlighet på arbetsmarknaden och dessutom interkulturell kommunikation. Det gynnar också hela samhället.

När regeringen införde avgifter för tredjelandsstudenter som studerade i Sverige försvann 93 procent av dem i ett enda slag. Det gynnar inte internationaliseringen och den globala rörligheten. Av de som, före avgiftsreformen, reste till Sverige för att studera inom högre utbildning var en tredjedel utbytesstudenter - dvs normalt var det en svensk som reste ut, när en utländsk student kom hit. Resten var så kallade freemovers och bland dem dominerade resande från länder som Kina, Pakistan, Iran, Indien och Bangladesh. Det är verkligen inga rika länder. I BNP per capita-ligan ligger de på plats125, 171, 111, 164 och 188 av 213 länder enligt Världsbankens index. De är alltså alla på nedre halvan och har en BNP per capita som är mellan 1 och 9 procent av Sveriges.

De flesta som kommer hit från tredjeland kommer alltså verkligen från fattiga länder. Sedan är det tyvärr rätt givet att de inte lär komma från de allra fattigaste skikten i dessa fattiga länder. De lär vara medelklass eller där över. Drömmen hade ju så klart varit om studentutbyte kunde rikta sig till de fattigaste, men att nå dem och ge dem faktiska möjligheter att studera utomlands är nästan omöjligt.

Du hänvisar istället till bistånd. Biståndsverksamhet är viktig och Sverige är ett av de länder i världen som ger störst andel av BNI i bistånd. Det är bra. Dessutom har Akademikerförbundet SSR en Solidaritetsfond där varje medlem avsätter en krona per månad till bistånd i olika utvecklingsländer.

Vi tror att den rika världens stöd till utvecklingsländernas långsiktiga utveckling måste ske på olika sätt och då är ett viktigt stöd från oss att utbilda deras unga. Enklare än att försöka stödja uppbyggnaden av en högre utbildning i de länderna är ju att, initialt i alla fall, ge möjlighet för deras studenter att komma hit. Det är också en form av bistånd, men också ett sätt att utveckla vår högre utbildning.

Jag förstår om du tycker att det är stötande om väldigt rika människor kommer hit, men de flesta som kommer hit är inte från rika länder, utan från väldigt fattiga. Och även om de som kommer hit är medelklass lär de åka tillbaka till sina länder och berika dem, och därmed förbättra för alla i dessa utvecklingsländer. Även för de fattigaste. Detta är ytterligare ett sätt att förbättra för utvecklingsländerna långsiktigt. Att 93 procent av dessa har försvunnit förlorar både vi och de på. Och vi förlorar långt mer än vad deras utbildningsplatser tidigare kostade.

Det är några skäl varför Akademikerförbundet SSR driver tanken på en avgiftsfri högskola för alla.