Samhällsvetarna måste uppvärderas!

Av Ursula Berge 2010-12-10 06:37

Den eftertraktade nobelprismedaljen som även borde vara tillgänglig för samhällsvetare.

I dag på Nobeldagen 10 december skriver jag och förbundsordförande Christin Johansson i GöteborgsPosten en debattartikel med rubriken ”Inför ett nobelpris i samhällsvetenskap”. Temat kan framstå som smalt, men handlar om behovet av att uppvärdera ämnesområdet samhällsvetenskap. Och då kan ett nobelpris, likt det i ekonomi till Alfred Nobels minne, tjäna som föredöme.

Att uppvärdera samhällsvetarna, både inom akademin som i arbetslivet framstår allt mer som en avgörande fråga för samhällsutvecklingen. Ändå sker det inte. Och det i ett land där följande gäller (här har jag med alla källor för den som vill kontrollera och tänka vidare):

• Sverige har en tillväxt (6,9 procent 3e kvartalet 2010, SCB) som är mycket hög, inte minst i internationell jämförelse

• Sveriges statsekonomi i form av budgetbalans (+2,2 % -08 och -0,9 % -09) samt bruttoskuld (41,7% av BNP) är extremt bra i internationell jämförelse enligt SCB (EUs konvergenskriterier är till exempel max 3 % i underskott och max 60% av BNP i bruttoskuld)

• Sverige satsar 6,3 procent av BNP på utbildning totalt och 1,6 % på enbart högre utbildning. Med det ligger vi åttonde bäst i världen såväl när det gäller all utbildning som högre utbildning. (OECD, Education at a Glance 2010, Tabell B2.1 s 217)

• Vi är ett högutbildat folk. Runt 40 procent av svenskar mellan 25 och 64 år har högskoleutbildning, att jämföra med 28 procent i OECD och 25 procent i EU19. (Education at a Glance 2010, Tabell A1.1a s. 34)

• Sverige har en av världens mest utvecklade välfärdsstater där den offentliga sektorns utgifter utgörs av cirka 50 procent av BNP.

Dessa grundfakta talar för att även samhällsvetarna borde utgöra en given del i välfärds- och kunskapssamhället Sverige – ett land som förstår att utbildning, också samhällsvetenskap är avgörande för ett samhälles framsteg.

Men så är inte fallet. Istället ligger Sveriges satsningar på samhällsvetare i bottenskiktet i internationell jämförelse. Sverige är det land i hela västvärlden som har minst andel samhällsvetare över huvud taget. I OECD-länderna sammantaget är 37 procent samhällsvetare, och i USA 45 procent. I Sverige är endast 24 procent samhällsvetare vilket gör att inte ett enda av de 36 länder som OECD jämför med faller sämre ut än Sverige! Det är något som till och med Högskoleverket tycker är anmärkningsvärt i sin årsrapport (Universitet & högskolor 2008 s 110), men mer händer inte…

Vad vi då står inför är följande:

• Vi har minst andel samhällsvetare av alla jämförbara länder (OECD, Education at a Glance, 2007, tabell A3.3 s 69)

• Sedan minst 1994 har andelen samhällsvetare i Sverige legat stilla på 27 % (SOU 2005:48, s 277)

• Anslagen till studerande inom samhällsvetenskap ligger på 40 494 kronor per helårsstudent och helårsprestation, att jämföra med till exempel naturvetare som får 91 303 kronor per student och medicinare som får 130 422. De dyraste utbildningarna är media som får 512 877 kronor per student. Andra utbildningsområden får alltså mellan drygt två och tolv gånger mer än samhällsvetare. (Budgetpropositionen 2010, Prop 2009/10:1, Utgiftsområde 16, s 122)

• I en jämförelse mellan nordiska länder visar det sig att såväl Norge, som Danmark och Finland ger väsentligt mer till sina samhällsvetarstudenter än vad Sverige ger. (Resurstilldelning för högskolor i Norden, 2007, Arwidi O och Sandell N, s 12)

• Andelen samhällsvetare i de övriga nordiska länderna ligger flera procentenheter högre än Sveriges. (OECD, Education at a Glance, 2007, tabell A3.3 s 69)

(Några siffror är uppdaterade sedan artikeln skrevs, men bilden är densamma).

Visserligen höjer regeringen inför budgetåret 2011 anslaget med 15 procent till bland annat samhällsvetenskap. Men, faktum kvarstår – vi har alldeles för lite resurser till samhällsvetenskaplig utbildning och forskning och vi har bara hälften av andelen samhällsvetare som USA har.

Med förslaget om att införa ett nobelpris i samhällsvetenskap vill vi sätta fingret på att det är en absurd situation att ett kunskaps- och välfärdssamhälle som det svenska inte förstår vilka avgörande kunskaper samhällsvetare har i ett samhälle som det svenska.

En genväg för att komma ikapp övriga länder är att uppvärdera ämnesområdet samhällsvetenskap. Och vad är då bättre än ett nobelpris? Det är det mest statusfyllda inom akademin och något som bara svenskar kan göra (med undantag för fredspriset då).

Men, huvudsaken är inte nobelpriset i sig utan att öka förståelsen för hur avgörande samhällsvetenskap är för en god samhällsutveckling. Något som det faktiskt är helt osannolikt att man ska behöva säga i Sverige idag!

Kommentarer

Skrivet av Mats Essemyr 2011-10-31 16:46

Tyvärr

Tyvärr Ursula är det en omöjlig tanke. Efterhand som post-modernismen tagit över samhällsvetenskap och humanoria devalverar dessa ämnesinriktningar sig själva och innehållet går inte längre att skilja från ideologiproduktion. Att dela ut Nobelpris till ideologproducenter vid allehanda centrumbildningar strider helt säkert mot Alfreds Nobels testamente

Skrivet av Ursula Berge 2011-11-01 14:24

Postmodernismen kanske inte varar för evigt

Jag är inte riktigt så defaitistisk som du vad det gäller samhällsvetenskapens och humaniorans framtid. Jag tror absolut att det finns en objektiv vetenskap inom de ämnesområden även framgent som går att värdera och också kanske prisa. Nu är ju inte Nobelpriset huvudpoängen utan mer en idé om att vända en trend. Att dela ut priser till "ideologproducenter" tror inte heller jag på.