Om Ikea skulle ta över äldreomsorgen i din kommun
Av Henrik Alfredsson 2012-06-13 10:01
Konsultjätten McKinsey presenterade nyligen en rapport om tillväxt och förnyelse i den svenska ekonomin. Rapportförfattarna konstaterar att svensk tillverkningsindustri ökade sin produktivitet med 5,7 procent om året under perioden 1993-2010 och pekar sedan ut vad de anser vara svensk ekonomis stora problembarn – den offentliga sektorn – där utvecklingen, som de ser det, i det närmaste stått stilla under samma period.
Rapporten är författad av en grupp om tio McKinsey-konsulter, varav alla utom en är ekonomer eller ingenjörer. I arbetet har de haft stöd av tre akademiska rådgivare som samtliga är ekonomer. Rapporten är undertecknad av två ekonomer och en ingenjör. Av totalt 16 namngivna personer som ligger bakom rapporten är alltså 15 ekonomer eller ingenjörer. 14 av dem är män. Hur många av dem som har egen erfarenhet av arbete i offentlig sektor framgår inte, men något säger mig att det är lite si och så med den varan.
McKinsey-rapporten presenterar en rad idéer på hur produktiviteten i offentlig sektor kan förbättras. Den föreslår bland annat mer transparens, kommunsammanslagningar och en samlad nationell kompetens för offentlig upphandling. Förslagen är intressanta och det vore naturligtvis dumt att döma ut dem enbart på grund av bristen på mångfaldsperspektiv. Men det är något i det här med att utifrån ett närmast hundraprocentigt manligt ingenjörs- och ekonomperspektiv jämföra industrisektorn med välfärdssektorn som påminner mig om en lustig anekdot från it-boomens glada dagar. Ni känner kanske igen den, den handlar ett tal som Microsofts vd Bill Gates höll på en it-mässa.
I sitt tal sa Gates att om Ford i sin produktutveckling hade hållit jämnt tempo med Microsoft skulle vi alla köra bilar som kostade 25 dollar styck och kunde rulla tusen mil per liter bensin. Fords vd kontrade med att beskriva hur våra bilar skulle ha sett ut om Microsoft hade tillverkat dem:
- Din bil skulle, utan någon som helst anledning, krascha två gånger om dagen.
- Varje gång vägmarkeringarna målades om skulle du behöva köpa en ny bil.
- Krockkudden skulle fråga ”Är du säker?” innan den utlöstes.
- Ibland, utan någon som helst anledning, skulle din bil låsa dig ute och vägra släppa in dig tills du lyfte på dörrhandtaget och vred om nyckeln samtidigt som du tog ett stadigt grepp om radioantennen.
- Varje gång en ny bil introducerades på marknaden skulle du behöva lära dig köra igen från grunden eftersom ingen av pedalerna och spakarna skulle fungera som i din gamla bil.
Huruvida detta är en sann historia eller en skröna vet jag inte och det spelar ingen roll för min poäng. Jämförelsen mellan data- och bilindustrin sätter fingret på en intressant punkt. Den som köper en bil har helt andra krav än den som köper en dator. Riskerna med att köpa en opålitlig bil är större än riskerna med att köpa en opålitlig dator.
Ungefär samma sak är det när man jämför industriprodukter med ”välfärdsprodukter”. En 85-åring som vill ha en trygg äldrevård tänker sannolikt inte på samma sätt som du och jag när vi ska köpa en möbel på Ikea. Och just precis därför får vi hoppas att den biståndshandläggare som agerar myndighetsutövare i 85-åringens fall inte tänker på samma sätt som Ingvar Kamprad när han analyserar affärsnyttan av att starta ett nytt möbelvaruhus.
Om industrins direktörer finge ta över offentlig sektor skulle din kommun se ut så här:
- Utredningar om äldreomsorgsinsatser skulle kosta mindre tack vare en magisk nyckel som gör det möjligt att förpacka utredningsunderlagen i platta paket och låta kunden själv skruva ihop dem. Vissa kunder skulle visserligen inte klara av det men det skulle inte ha så stor effekt på omsättningen eftersom de uppvisar låg benägenhet att kräva återköp.
- Sjukhusen skulle öka sina vinster tack vare export till Saudiarabien av förbrukad röntgenutrustning och andra strålande saker vars alternativa användningsområden man måste vara affärsidiot om man frågar efter.
- Genom att låta ett personaluthyrningsföretag ta över anställningsansvaret för personalen skulle kommunen hitta vägar runt kollektivavtalen och spara en hel del i tjänstepensioner och andra personalomkostnader.
- Genom att skriva över sina tillgångar till ett skalbolag på Caymanöarna och låta ett holdingbolag på Jersey sköta skatteuppbörden skulle kommunen kunna nolltaxera och därmed slippa betala Robin Hood-skatter och liknande.
- Produktionskostnaderna för tvångsomhändertaganden och familjehemsplaceringar skulle skäras ned tack vare utlokalisering till Indien och standardiserade bedömningsmallar. Vissa kunder skulle visserligen falla utanför mallarna men så länge kommunen fortsätter leverera goda aktieutdelningar (läs skattelättnader) kommer investorerna (läs skattebetalarna) att acceptera att man inte kan täcka behoven hos alla marknadssegment.
Skrivet av Stig Orusfjord 2012-06-13 13:40
Vi behöver skapa en mordern välfärd
Inlägget är underhållande ironi men är inte detta en ganska vanlig vanföreställning? "Vår bransch är så speciell så det finns inget vi kan lära av andra." Jag tror att välfärdssektorn har mycket att lära av andra delar av näringslivet - precis som det säkert finns en hel del som näringslivet kan lära av välfärdssektorn. Ekonomi, teknik och logistik – ämnen som ekonomer och ingenjörer är duktiga på – är centrala funktioner inom välfärdssektorn. Att låsa in sig i sin egen värld och tro att man inte kan lära av andra är knappast vägen framåt. Just därför har man från välfärdens branscher tagit initiativet till ett övergripande arbete för att hitta den bästa kunskapen om kvalitetsutveckling inom näringslivet och sedan omvandla den till kunskap anpassad för vården, skolan och omsorgen. Det är så vi utvecklar välfärden.
Skrivet av Stig Orustfjord 2012-06-13 13:46
Ikea och äldreomsorgen
Dessutom känns det som en tråkig inställning till nästan en 1/4 del av oss medlemmar i SSR som jobbar privat och många gånger med välfärd
Skrivet av Henrik Alfredsson 2012-06-13 16:34
Mycket att lära av andra sektorer
Hej Stig, tack för dina kloka synpunkter. Visst har välfärdssektorn mycket att lära av såväl tillverkningsindustrin som andra näringar och sektorer. Det är inte det som jag vänder mig mot i blogginlägget. Tvärtom. McKinsey-rapportens förslag är intressanta och tål verkligen att beaktas närmare, precis som jag skriver i inlägget. Det som jag vänder mig emot är sättet att jämföra produktivitet mellan två sektorer som jobbar utifrån helt olika förutsättningar och med vitt skilda mål. Många av de faktorer som ligger bakom produktivitetsökningen i svensk tillverkningsindustri – till exempel större produktionsvolymer till följd av globaliserade marknader och utlokalisering till låglöneländer – är ju inte ens relevanta i en jämförelse med offentlig sektor. Rättssäker myndighetsutövning och vinstmaximering är två helt olika utgångspunkter när man effektiviserar verksamhet. En analys gjord av ekonomer och ingenjörer, som normalt sett arbetar med stora börsbolag, ger en väl så intressant ingång till att se nya möjligheter för offentlig sektor, men nog hade det varit en något bättre ingång och lite mer kittlande perspektiv om inte 15 av 16 medförfattare hade så likartad bakgrund. Ekonomi och teknik är viktigt, men det finns väl nog så många andra funktioner och analysvinklar som måste anses minst lika centrala för att se helheten.
Skrivet av Stig Orustfjord 2012-06-18 10:44
Fortsättning följer
Jo, det behövs mångfald och olika kompetenser när man ska utveckla välfärden, vilket är skälet till att jag som socionom jobbar med frågan. Dock visar rapporten från McKinsey behovet av utveckling och förnyelse i välfärden. Både former och innehåll i välfärden växte fram på 70-80 talen. De senaste stora innovationerna inom äldreomsorgen är trygghetslarmet och rollatorn med drygt 40 år på nacken. Inte minst de demografiska förändringar som vi står inför kommer att kräva rationaliseringar och utveckling inom välfärden. Socialdepartementets rapport LEV visar att om vi ska klara äldreomsorgen 2030-2050 behöver vi nu starta ett effektiviseringsprogram där vi årligen ökar produktiviteten mellan 0,6 och 0,7 % årligen. Utan en ökning av produktiviteten så har Sveriges kommuner och landsting beräknat att kommunalskatten måste höjas med 13 kr! Det är viktigt att vi får ett debattklimat där vi vågar förbereda oss inför framtiden och behålla en välfärd i toppklass.
Skrivet av JiBe 2012-07-06 13:35
Skamgreppen sitter där dom ska!
En reflektion i rättan tid och med alldeles underbar udd. Absolut behövs en mångfald i både kompetens, tanke och handling. Just därför behövs den här typen av reflektioner över marknadens självutnämnda experter på allting som idag tycks vara det allena saliggörande receptet för framgång.
Jag säger som författaren (tillika journalisten och prästen, rätt mångfaldig) Rune Pär Olofsson sa när han recenserade Finn Zetterholm och Bengt Sändhs platta "Hemtjörda visor" - "Tack grabbar, skamgreppen sitter där dom ska!"
ha de', sar(r) so...
Skrivet av Anders 2012-08-27 02:16
Välfärden krackelerar
Jag har dels utbildat mig till ingenjör, dels sommarjobbat i såväl demensvård som på en sluten psykiatrisk mottagning. Personer i min närhet arbetar med just frågor som personalplanering inom vårdavdelningar, med tidigare erfarenhet från logistik i industri.
Jag gillar inte McKinsey, deras personalpolitik är cynisk, men deras slutsats om att vilkoren för upphandling ibland är bakvända är rimlig. Jag har hört om fall där man trots akuta åkommor ombeds komma tillbaka en annan dag - eftersom den utförande parten får betalt per besök. En större upphandlingsenhet kan givetvis genomföra sitt arbete med större kompetens än en liten.
På ett större universitetssjukhus hade man flera operationssalar, men deras totala nyttjandegrad var långt under 30%. Operationssalarna kostade stora summor pengar utan att användas. Detta ledde till färre operationer - och man hade ingen aning om hur lång kö det var till dessa operationer. Samma pengar, sämre vård.
I mitten på 90-talet begärde Läkarförbundet att antalet utbildningsplatser skulle halveras för att man var rädd för att det skulle finnas för många läkare. Idag är det brist på läkare. De som finns arbetar ibland både för landstinget och blir inhyrda och får rundligt betalt för det. Samma pengar, sämre vård.
Att facket ställer sig på tvären till förändringar eller agerar protektionistiskt är inte ovanligt, och förstås ibland en del av fackens arbete, men nu börjar välfärden krackelera i kanterna. Akademikerförbundet kan inte vifta bort förslag på effektiviseringar, det ser inte bra ut. Att personal i vården tycker det är jobbigt att få sina uppfattningar om sakernas tillstånd utmanade är jobbigt men nödvändigt om vi ska klara av att ta hand om köttberget. För det bara måste vi göra.