Aktuella ämnen
Arkiv 2013
Arkiv 2012
Arkiv 2011
Arkiv 2010

Ökade klyftor skapar global obalans

Av Ursula Berge 2011-12-21 12:59

I förra veckan var jag på ett seminarium som anordnades av SNS. De släppte sin välfärdsrapport för 2011 – ”Inkomstfördelningen i Sverige”  och som är skriven av professorerna i nationalekonomi – Anders Björklund och Markus Jäntti. Det var även DNs Henrik Berggren som skrev om det här.

Sällan har man väl känt att forskningsrön är så efterlängtade som just de här. För svart på vitt visar de rätt mycket om hur det står till med inkomstfördelningen i landet bortom retoriken.

Och det är så bra forskning som kommer fram. Den är vetenskapligt oklanderlig, väldigt samhällspolitiskt relevant och med rätt timing, precis när OECD och IMF har kommit med rapporter och temanummer på samma ämne. Bättre kan det inte bli!

Vad de två forskarna hjälper oss att göra är att se bortom retoriken om att bekämpa utanförskapet och minska klyftorna. I deras rapport kan vi bland annat se den här kurvan.


Gini-koefficienten för Sverige1975-2009

Den som har läst lite av mig vet att jag gärna citerar just Gini-kurvor. Men det är jag inte ensam om. Det gör också många andra. Gini-koefficienten mäter fördelningen av disponibla inkomster i ett samhälle där 1 betyder att en i samhället har alla inkomster och 0 betyder att alla har samma disponibla inkomst. Alla samhällen ligger ju då någonstans mellan 0 och 1 och ju närmare 0 ett land ligger desto jämnare är fördelningen av disponibla inkomster. Med disponibla inkomster menar vi ju den inkomst man har after inkomst av tjänst, skatt, transfereringar och kapitalinkomster. Vad vi då ser är att inkomstskillnaderna har ökat dramatiskt i Sverige sedan 1980-talet och att den trenden på inget sätt har brutits, utan med viss taggighet fortsätter enträget mot rekordhöga nivåer.

Visserligen har Sverige fortfarande i internationellt perspektiv relativt liten ojämlikhet, men den ökar mest av alla jämförbara länder vilket till exempel OECD visar tydligt i sin rapport. (Notera att nationella siffror inte är samma som i internationella jämförelser, vilket beror på att det är svårt att jämföra kapitalinkomster mellan länder så beräkningsunderlaget är olika i de två figurerna.)


Gini-koefficienten i OECD 1985 / 2008

Från att ha varit ett av de mest jämlika länderna med avseende på disponibla inkomster har vi nu passerat Danmark, Norge, Tjeckien och Belgien i ojämlikhet. Och det går fort!

I det avseendet är det intressant att läsa moderaternas idéprogram från i år där det bland annat står: ”Sverige är ett sammanhållet land med hög grad av jämlikhet mellan medborgarna.” Frågan är om man syftar på hur det var, hur det är eller om man syftar på den extrema ökningstakten av inkomstojämlikhet? Eller om jämlikhet i moderaternas vokabulär inte har något med disponibla inkomster att göra över huvud taget? Något de flesta andra ändå tycker.

Frågan är då vad som är orsakerna bakom ökningen av inkomstojämlikheten? Även på den frågan har forskarna Björklund och Jäntti svar. De har nämligen brutit ner Gini-kurvan i sina olika beståndsdelar och hittar då en hel del intressanta saker:


Dekomponering av Gini-koefficienten i Sverige 1975-2009

Vad vi ser är att det är kapitalinkomsterna som tydligast står för ökningen av skillnader i disponibla inkomster i Sverige. Med avskaffad förmögenhetsskatt och en fastighetsskatt som blev en minimal avgift, med mycket liten koppling till fastighetens värde, är det klart att inkomsterna från kapital ökar för de som har förmögenhet. Det är en medveten politik!

Men ännu intressantare är kanske kurvan som handlar om skattesystemets bidrag till att inkomstskillnaderna ökar. Den kurvan har pendlat lite upp och ner, men sedan 2006 syns en tydlig uppgång, som också forskarna valde att nämna. De fyra första jobbskatteavdragen ska rimligen ses i det ljuset. Det som Nya moderaterna säljer in på sin hemsida som: ”Därför vill vi sänka skatten för alla, men allra mest för de som tjänar lite och som därför behöver det bäst.” samt ”Därför har moderaterna och regeringen riktat huvuddelen av skattesänkningarna mot dem som tjänar minst.” visar sig ju ha en lite annan profil i verkligheten.

Här kan man ju laborera med procent kontra kronor, men faktum kvarstår. Den skatteprofil som moderaterna med alliansvänner valt att driva ökar inkomstskillnaderna i landet. Och med anledning av talet om att ”det ska löna sig att arbeta” kan man konstatera att det inte är arbetsinkomster som står för ökningen av människors inkomster i det här landet. Lön från arbete spelar, kort sagt, mindre och mindre roll i moderaternas, och de övriga allianspartiernas, Sverige. Tala om arbetslinje!

Vi är ju begåvade, om man får tro Financial Times, med Europas bästa finansminister, som ofta talar utanförskap, är duktig på ekonomi och gärna citerar forskare.  Till det har vi en av Europas bästa ekonomier. Det borde ju vara ett gyllene läge för en så duktig finansminister som har förmågan, utöver det vanliga, att se samband och hitta lösningar, att även göra det på detta område. Inte minst ger ju Internationella Valutafonden – IMF i sitt senaste temanummer av Finance & Development  (F&D) med den talande titeln: ”Haves and Have Less – Why Inequality Throws Us Off Balance” ett antal handfasta tips. De säger bland annat: ”Taxes and income transfer policies can help reduce income inequality”

Aha! Skatter och transfereringar är tydligen lösningen! Och tittar vi på Anders Björklund och Markus Jänttis dekomponering av Gini-kurvan här ovan så får man ju ge IMF rätt. Men hur ofta hör vi just sådana förslag från dagens regering?

Ännu tydligare är OECD i sina rekommendationer till länder med ökande skillnader, dvs också till Sverige. De säger följande i sin rapport med den ännu tydligare titeln “Divided We Stand: Why Inequality Keeps Rising": ”The gap between rich and poor in OECD countries has reached its highest level for over 30 years, and governments must act quickly to tackle inequality.”

Det finns mycket att göra mot utanförskap och för jämlikhet. Och faktiskt även för global finansiell stabilitet om vi får tro IMF. Forskarna ger oss en hel del hintar om var orsaker och lösningar står att finna. På seminariet förra veckan var alla som yttrade sig rörande överens om att inkomstskillnaderna i alla fall måste vara mindre än vad de är idag i Sverige. Tycker Anders Borg också det är det bara att gå från retorik till praktik.

PS

Akademikerförbundet SSR har stött SNS Välfärdsrapport 2011 "Inkomstfördelningen i Sverige" samt medverkat i den referensgrupp som följt forskarna under arbetet.

DS

Dela
Kommentarer

Skrivet av beacon 2012-04-11 19:56

URSULA BIDRAR HÄR MED ETT AV TRE AVSLÖJANDEN JAG SÖKT VISA UPP.

Tre saker har jag länge funderat på att försöka visa för, speciellt unga, potentiella väljargrupper inför 2014:

a) Det bedrägliga uppsåtet bakom de s k 'jobbskatteavdragen' (vilket ord!).

b) Det moderna dolda slaveriet - som är inbäddat i 'arbetslinjen' med tillhörande piskor.

c) Det accellererande tillväxthelvetet, underhållet av kolskyfflande kollaboratörer.

Med Din pricksäkra och vetenskapligt förankrade presentation har Du, Ursula, som jag ser det, visat, att de extra mynt och/eller sedlar, som högerregimen vill få de stora massorna med medelhöga och låga inkomster att tro är en tillgång i själva verket är en kvarnsten om halsen på medborgarna i ett för varje dag allt mer utarmat samhälle.

Tack Ursula - ser fram emot att få ta del av Ditt framtida arbete på det politiska fältet.

Kent Åsberg, Vellinge

@beablanche

Anmäl
 
Samhällspolitisk chef
Telefon: 08-617 4453
Mobil: 0706-22 96 05
ursula.berge@akademssr.se
Fackligt
Politik och samhälle
Socialförsäkring och socialpolitik