Det lilla problemet folket – och det femte jobbskatteavdraget
Av Ursula Berge 2011-11-28 12:07 | Uppdaterad 2011-11-29
När regeringen i höstas valde att backa om det femte jobbskatteavdraget angavs i första hand skälet; det oroliga ekonomiska läget, och att det skulle behövts att regeringen lånade pengar till en sådan skattesänkning. Det tyckte rätt få var smart, inte heller Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg. Läs mer ›
Av Daniel Hjalmarsson 2011-11-15 12:00
För många är årets semesterdagar redan slut, medan andra har sparat några dagar för att täcka upp julhelgen som i år är synnerligen arbetsgivarvänlig. Ser man på resebolagens bokningsstatistik så ser det ut som att många svenskar turistar framförallt utomlands även i bistrare tider. Frågan är om det är viktigt att resa etiskt? Tänker du etiskt när du bokar resor inrikes eller utrikes? Gäller etiken själva resan eller vistelsen på plats? Var går gränsen? Vilka länder är egentligen ok om vi blickar utanför Moder Svea? Läs mer ›
Något blev fel! 93 procent fel!
Av Ursula Berge 2011-11-13 14:48 | Uppdaterad 2011-11-14
Så har då effekterna av avgifter inom högre utbildning visat sig. Denna höst är första terminen med avgifter för tredjelandsstudenter och färska siffror visar att mer än nio av tio av dem har försvunnit från svenska lärosäten. Förr var de 16 600 och nu är de bara 1 200 stycken. Några som skrivit klokt om detta är Börje Ekholm och Carl Bennet på DN Debatt 1 november 2011 samt tidigare Jan Eliasson, på samma ställe 2 januari 2011. Konsekvenserna är dramatiska. Läs mer ›
Av Daniel Hjalmarsson 2011-11-02 13:51
SVT-programmet Kobra lyfte igår förtjänstfullt den retoriska frågan om vi lever i ett ”I accept-samhälle”. Svaret är inte bara tveklöst ja, det sprider sig också som en löpeld. Men är det någon nyhet egentligen? Läs mer ›
Sydafrika inför svåra utmaningar
Av Maria Östberg Svanelind 2011-11-01 11:20
I Sydafrika är var sjätte invånare smittad av HIV/Aids, alltfler smittas med Tuberkulos. Arbetslösheten ligger på strax under 40 procent. Att säga att den nya demokratin står inför stora och svåra utmaningar är ingen överdrift. Apartheid, ett fruktansvärt och raffinerat system att sortera och förtrycka människor efter hudfärg som enda kriterium, är avskaffat och bland dem som upplevt det fruktansvärda systemet är friheten avgörande. Att få vistas och bo där man själv vill, att få uttrycka sin åsikt och att delta i fria val är mycket stort. För dem som idag föds fria och jämlika kommer sannolikt kraven att se annorlunda ut. Rätten till hälsa, bra skolor och jobb är fundamentalt. ANC står inför stora och svåra utmaningar.

Bild: cosatu
I höst har förbundet besökt två av de biståndsprojekt som vi driver tillsammans med Palmecentret i Sydafrika. Två projekt med facklig grund som syftar till att stärka människor på arbetsmarknaden. Båda projekten har sin bas i Kapstaden där vi också träffade företrädare för de organisationer vi samarbetar med. Vi träffades i det fackföreningshus som under kampen mot Apartheid skänktes av Norge till ANC, och som nu renoveras och kompletteras med konstverk för att hedra några av dem vars liv offrades i kampen för demokrati. COSATU, (The Congress of South African Trade Unions) har flyttat tillbaka och i huset finns också den fackföreningsägda tankesmedjan LRS (Labour Research Service ) och WRF (Workers World media Productions).

Winston Andrews, vice ordföradne HOSPERSA Bild: HOSPERSA
Det står helt klart att frågan om HIV/Aids står mycket högt på dagordningen. Arbetet med att implementera den nationella strategin pågår. Vid en workshop om arbetet med HIV/Aids och tuberkulos fick fackliga företrädare från olika delar av Sydafrika möjlighet att träffas för att ge varandra inspiration och goda idéer om hur man kan arbeta tillsammans med arbetsgivaren. Det gemensamma arbetet som man vill ha reglerat i kollektivavtal handlar om att både arbeta med att förebygga och hindra spridning och med att stödja den som är smittad. Ett exempel är överenskommelsen om Code of good practice on key aspects of HIV/AIDS and the employment within the clothing manufacturing industry of South Africa. Texten finns länkad på NBCs hemsida här. En annan facklig organisation som arbetar mycket med frågan är HOSPERSA, som liksom vi är medlemmar i PSI, och organiserar bl a socialarbetare. När vi träffade deras vice ordförande Winston Andrews så berättade han om hur utbredd smittan är och hur viktigt deras arbete är. Skrämmande är att smittan ökar bland flickor mellan 12-16 år. Behovet att information och utbildning är stort. Fördomar och vanföreställningar om hur HIV smittar, och framförallt botas är fortfarande vitt spridda. Deras policydokument kan du läsa här.

Bild: CSHL
Förbundets andra projekt leds av Workers World media Productions, som sedan 1999 producerat radioprogram. Radio är en kommunikationskanal som är tillgänglig för de flesta människor i Sydafrika och målgruppen, arbetstagare finns spridd över hela landet om aktuella fackliga frågor. Vi hade möjlighet att besöka den lokala radiostationen som sänder live från kåkstaden Kaylicha. En studio full av energi där engagerade ungdomar vill lära andra om vikten av att engagera sig, vara med i facket och kräva sina rättigheter. Radioprogrammen fylelr en viktig funktion. Exploateringen av arbetskraft genom låga löner, orimliga arbetstider och usel arbetsmiljö sker också i Sydafrika. Förbundets bidrar genom Solidaritetsfonden till att göra skillnad.


















Skrivet av Lilla My 2011-11-28 22:34
jag tror det är väldigt enkelt att svara positivt på om man vill betala mer skatt eller inte. Generellt vill människan framstå som omtänksam och givmild. Samma sak händer i unersökningar kring att handla och bete sig miljövänligt. Många av de tillfrågade säger att de vill handla tex ekologiskt och vill bete sig mer miljövänligt men gör det sedan inte. Om lika många som sade sig alltid välja ekologiskt i dito undersökningar gjorde det skulle de hyllorna alltid gapa tomma. Å så är ju inte fallet... det är lätt i sådana undersäkningar att svara "storsint"...
Skrivet av Ursula Berge 2011-11-29 09:21
Visst, men förändringen säger ändå något
Hej Lilla My,
Visst har du rätt om att vi tror oss vara mer solidariska än vad vi kanske är. Men det intressanta i den här studien är inte bara de höga nivåerna för skattevilja till välfärden, utan snarare, den dramatiska ökningen av skattevilja. Till exempel har ju viljan att betala skatt till äldre ökat från 1981 från 30 procent till dagens 70 procent av befolkningen. Och för skolan är motsvarande siffror 26 procent 1981 mot 60 procent nu. Det är en remarkabel ökning i betalningsviljan. Och sannolikt har inte skillnaden mellan retorik och praktik förändrats nämnvärt sedan 1981.
Men, visst har du rätt att folk tror sig vara mer solidariska och miljövänliga än vad vi sedan visar oss vara i verkligheten. Men vad det gäller skattevilja har tveklöst viijan ökat, trots det.
Skrivet av Mats Essemyr, TCO 2011-12-06 00:03
Värnskatt och brytpunkt för stalig skatt
Jag utgår i från att du förutsätter att också SSR:s medlemmar vill betala med i skatt än de gör idag och att SSR inte önskar fler jobbskatteavdrag, kanske tom färre än de vi har nu. Hur ställer sig SSR till frågan om avskaffandet av värnskatten och höjd brytpunkt i statlig skatt? Saco och TCO visar i åtskilliga utredningar det orimliga i hur dessa skatter är utformade idag. Inte minst därför att detta fungerar som straffskatt på högre utbildning. Lindringar i dessa skatter skulle öka incitamenten för högre utbildning, inte minst bland SSR:s potentiella medlemskår. Men det skulle ju samtidigt minska statens skatteintäker..
Skrivet av Ursula Berge 2011-12-06 11:40
Något måste beskattas
Generellt sett tycker Akademikerförbundet SSR att välfärden i huvudsak ska finansieras via skatter och i och med att vår åsikt är att ambitionsnivån för välfärden ska vara hög blir också slutsatsen att vi måste ha ett rimligt skatteuttag. I en rimlig ambitionsnivå för välfärden ligger också kravet på att inkomstklyftorna efter transfereringar inte bör öka, utan minska. Det mäts, som du vet, rätt bra med hjälp av Gini-koefficienten och den har ju ökat dramatiskt sedan 1980. Så även sedan 2006. Därmed är det uppenbart att välfärdssystemet i allt mindre utsträckning klarar av att omfördela mellan människor. Det måste vi göra något åt och det snabbt.
Ett sätt är ett rimligt högt skatteuttag också med progressivitet i skattesystemet. Där kommer den statliga inkomstskatten in eftersom den är progressiv till skillnad från kommunalskatten. Ju färre som betalar statlig inkomstskatt desto mindre progressivitet. Då måste man istället bredda skattebaserna, vilket inte är det lättaste. Fördelen med att beskatta inkomster av förvärvsarbete är att de skattebaserna inte är lika lättrörliga som kapital och bolag. Därför har ju Sverige till exempel en av Europas lägre bolagsskatter med undantag för några framförallt baltiska och östeuropeiska länder.
Så frågan är vad vi då ska beskatta? Förmögenhet, arv och fastigheter fungerar ju uppenbarligen inte, i alla fall inte politiskt. Höjda kapitalskatter och bolagsskatter anses nog gravt ostrategiskt i dessa globala tider. Arbetsgivaravgifter och moms finns det ju en bortre gräns för. Så även för punktskatter, även om det finns framförallt skatter på miljöbelastande konsumtion som går att beskatta hårdare. Kvar blir då inkomstskatterna, och då inte minst den statliga inkomstskatten.
Du refererar till rapporter av bland annat TCO och den jag har läst – ”Lägre skatt på arbete och kompetens” är daterad år 2006 (http://www.tco.se/554bbf14-519b-48c7-a047-12bfdd491828.fodoc). Då ville TCO sänka den statliga inkomstskatten så att endast 15 procent av löntagarna betalade statlig inkomstskatt. 2006 var den andelen runt 18 procent, men sedan dess har den sjunkit till 14,8 procent, dvs under den gräns ni själva har satt. Vilket problem utgör då den statliga inkomstskatten? Ja, i alla fall inte detsamma som 2006. Regeringen har höjt brytpunkten för statlig inkomstskatt (2006 var den runt 25 000 kronor i månaden) så att den idag ligger på cirka 32 000 kronor i månaden. Kanske borde den höjas mer och kanske borde värnskatten för de som tjänar mer än runt 46 000 i månaden eller mer tas bort, men då måste man ha en annan idé om hur de i runda slängar 42 miljarder kronor som tas ut i statlig inkomstskatt samt fem miljarder kronor som tas ut i värnskatt ska kunna tas ut på andra sätt. I annat fall måste man redovisa vilka delar av välfärden som vi inte ska betala för gemensamt längre.
Akademikerförbundet SSR vill ha en ambitiös generell välfärd som betalas över skattsedeln. Vi har inget emot att höja brytpunkten för statlig inkomstskatt samt ta bort värnskatten, om det kan kompenseras av breddade eller andra skattebaser som bibehåller konkurrenskraft och samtidigt minskar de dramatiskt ökande inkomstklyftorna efter transfereringar. Men för oss är en ambitiös och generell välfärd högsta prioritet och för det krävs det ett rimligt stort skatteuttag, dock ej så högt som det var i början av 2000-talet. För övrigt driver Saco kravet att vi borde göra en översyn av skattesystemet i avsikt att skapa transparens och tydlighet.