Låt proffsen avgöra om patienten är frisk

Av Titti Fränkel 2013-05-16 17:22

Varning för kaffefläckar! Sätt ned koppen innan du börjar läsa denna blogg.

Välkommen kära läsare, jag ska öppna denna blogg med att ta med dig på ett litet tankeexperiment. Men innan vi börjar måste jag be dig att sätta ned din kaffekopp och lägga ifrån dig andra föremål som du eventuellt håller i handen. Särskilt sådana som riskerar att skvätta och orsaka fula fläckar på dina kläder. Redo? Nu kör vi. Läs mer ›

Islossningen i legitimationsfrågan – inte bara ketchupeffekt

Av Titti Fränkel 2013-05-13 13:58

Först kom ingenting. Sen ingenting och ingenting igen. Sen kom allt på en gång. Ketchupeffekten passar bra som liknelse för att beskriva det som hände torsdagen den 2:e maj, dagen då Sveriges regering fattade två historiska beslut av avgörande betydelse i kampen för legitimation för yrkena inom socialt arbete. Men för mig och alla andra som jobbat intensivt och länge med legitimationsfrågan var regeringsbeslutet 2 maj mer än bara en plötslig ketchupeffekt. Det var resultatet av en trägen och målmedveten strävan under många år. Läs mer ›

Hjärtliga gratulationer på nationaldagen!

Av Titti Fränkel 2013-04-08 07:25

Romska kvinnor repeterar en dansföreställning i Polen  Bild: Witold

Idag firar romer världen över den romska nationaldagen. Dagen firas till minne av den första internationella romska kongressen i London 8 april 1971 då grunden lades till en romsk internationell samverkan. Läs mer ›

Internationella dagen för socialt arbete

Av Titti Fränkel 2013-03-19 16:47

Gary Bailey, ordförande för IFSW, talar till socialarbetare världen över på World Social Work Day.

Idag firar vi World Social Work Day, den internationella dagen för socialt arbete. Dagen instiftades av FN för att belysa det viktiga arbete som socialarbetare utför. Läs mer ›

Linköping visar vägen – Socialstyrelsen stänger dörren

Av Titti Fränkel 2013-02-08 11:48  |  Uppdaterad 2013-02-12

Genom att slopa kraven på utredningar och biståndsbeslut har Linköpings kommun gjort socialtjänsten mer tillgänglig. Men Socialstyrelsen hotar nu med dryga böter om kommunen fortsätter på den inslagna vägen.  Bild: Linköpings kommun

Jag var i Linköping för en dryg vecka sedan och imponerades av deras arbete med attraktiva och lättillgängliga stödinsatser riktade till människor med sociala problem eller gamla med behov av hemservice. Linköpings kommun har gjort det få andra lyckats med. Nämligen att göra socialtjänsten så tillgänglig att människor själva söker hjälp tidigt i en problemsituation. Kommunen kräver inga sociala utredningar eller biståndbeslut så länge medborgarna får det de efterfrågar. Det kan handla om missbrukarvård, familjebehandling, boendestöd, kvinnofrid eller hemservice.  Om en utförare misstänker att ett barn far illa gäller givetvis anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen. Det har nästan blivit lika enkelt och avdramatiserat att söka hjälp hos socialtjänsten som det är att söka barnomsorg eller sjukvård. Läs mer ›

Oförändrat skydd för magsjuka hamstrar och utsatta barn

Av Titti Fränkel 2012-09-20 17:12

Jag missunnar inte hamstern rätten att bli omhändertagen av en legitimerad veterinär. Jag förundras bara över hur regeringen kan tycka att den rätten är viktigare än barns och barnfamiljers rätt till en behörighetsskyddad socialtjänst.  Bild: Ernesto Azuar Valenzuela, Wikimedia Commons

Den barnfamilj som lämnar sin magsjuka hamster till veterinären kan känna sig trygg i vetskapen att veterinären är utbildad för sin uppgift. Men den barnfamilj som söker, eller tvingas söka, socialtjänstens stöd för till exempel utredningar om tvångsomhändertagande kan vi inte vara lika säkra på att ärendet sköts av en person som är utbildad för sin uppgift. Läs mer ›

Fler praktiker i strålkastarljuset, tack!

Av Titti Fränkel 2012-08-29 13:35

Alexander Ramsing förbereder sig inför ett symposium där han ska dela med sig av sina erfarenheter från arbetet som socialsekreterare i Lessebo. Som praktiker var han i klar minoritet bland de professorer och forskare som dominerade talarlistan på sommarens världskonferens.  Bild: Lena Dahlström

I somras hade Stockholm förmånen att stå som värdstad för en internationell konferens om social utveckling och socialt arbete. Konferensens 2 500 deltagare bjöds på hundratals föreläsningar, seminarier och workshops. Inslagen från forskarvärlden dominerade vilket fick mig att undra över var alla praktiker håller hus. Läs mer ›

En bättre värld med socialt arbete?

Av Titti Fränkel 2012-07-13 18:15

Det låter kanske pretentiöst, jag vet, men efter en vecka på Älvsjömässan och konferensen ”Social Work and Social Development" är jag nästan övertygad om att socialarbetare kan bidra till en bättre värld. Som socialarbetare i ett spänningsfält mellan människor och samhälsstrukturer har vi unika möjligheter att åstadkomma förändring om vi agerar målmedvetet och tillsammans. I mars 2012 fastställde de tre globala huvudorganisationerna för socialt arbete (utbildare, socialarbetare och socialpolitik) gemensamma mål för det sociala arbetet. Det handlar om social- och ekonomisk rättvisa, jämställdhet, hållbar miljö och om värdet av mänskliga relationer. ”The Global Agenda” Konferensens underrubrik ”Action and Impact” manar till handling. Läs mer ›

Progressivt socialt arbete motarbetas av Socialstyrelsen!

Av Titti Fränkel 2012-06-29 12:09

I ett pressmeddelande från Socialstyrelsen framgår att Linköpings kommun kritiseras för att bryta mot Socialtjänstlagen. Linköping har en väl utbyggd servicefunktion där bland annat rådgivning, stöd och missbrukarvård ingår. Det innebär att kommuninvånare har möjlighet att få både rådgivning och behandling utan att insatsen föregås av en utredning om bistånd enligt Socialtjänstlagen.  Enligt pressmeddelande riskerar kommuninvånarna att inte få den hjälp de enligt lag har rätt till eftersom den enskilde själv får bedöma vilken hjälp han eller hon behöver. Socialstyrelsen skriver att när det gäller ”insatser till enskilda personer, som till exempel möjlighet att få komma till ett behandlingshem, ska en noggrann utredning och en bedömning av den enskildes behov göras enligt socialtjänstlagen”. Socialstyrelsen uppfattning är att den öppna verksamheten strider mot lagen och att den är rättsosäker, bland annat för att människor inte kan överklaga beslut som inte är fattade i formell mening. Läs mer ›

På Fredsgatan intet nytt

Av Titti Fränkel 2012-03-20 17:14

Tisdag 20 mars, ännu en lugn och fridfull dag på Fredsgatan i Stockholm  Bild: Holger Ellgaard, Creative Commons 3.0

Som vi har väntat på den här dagen. Tisdag 20 mars 2012 är dagen då det var tänkt att regeringen skulle överlämna propositionen om Lagen om stöd och skydd för barn och unga till riksdagen. Dagen då alla vi som arbetar med utsatta barn och deras familjer skulle förvissas om att våra högst ansvariga politiker bryr sig om kvaliteten och kompetensen i den sociala barnavården. Men i Socialdepartementets korridorer på Fredsgatan 8 i Stockholm hände samma sak i barnskyddsfrågan idag som igår. Och samma sak som de 976 dagar som gått sedan Barnskyddsutredningen sommaren 2009 överlämnade sitt förslag till en ny lag om stöd och skydd för barn och unga till statsrådet Maria Larsson. Det vill säga absolut ingenting. Läs mer ›

Bestäm Dig Maria Larsson!

Av Titti Fränkel 2012-01-30 16:13

Igår rapporterade TV4 om kompetensbrister hos Socialtjänstens barn- och ungdomshandläggare. Kritik från tillsynsmyndigheten och ett enskilt ärende fick illustrera socialsekreterarnas påstådda inkompetens. Jag vill påstå att det är förtal och värjer mig mot den bilden! Självklart ska Socialtjänstens viktiga arbete granskas av både tillsynsmyndighet och medierna, men enskilda ärenden kan aldrig räcka för att dra slutsatser om hela Socialtjänstens arbete. Läs mer ›

Psykoterapiutbildning och psykoterapi är en samhällsangelägenhet

Av Titti Fränkel 2012-01-09 16:53  |  Uppdaterad 2012-01-13

Högskoleverkets förslag - en väg ut ur den snåriga djungeln  Bild: Bill Bliss (Flickr / CC 2.0)

I min roll som utvecklingschef med ansvar för professionsfrågor har jag genom åren fått oproportionerligt många frågor som rört psykoterapiutbildning och vägen till legitimerad psykoterapeut. Trots de dramatiskt ökande ohälsotalen i befolkningen har det hittills varit mycket svårt att utbilda sig till legitimerad psykoterapeut. Utbildningen är en djungel där endast den som är insatt kan navigera. För att bli legitimerad psykoterapeut krävs först grundläggande kunskaper genom en så kallad basutbildning. Den är ofta privat och mycket dyr. Ingen har bestämt exakt vad grundläggande kunskaper innebär och ingen har ansvar för att granska och bedöma utbildningens innehåll. Det är inte ens säkert att den som investerat dyra pengar kommer in på sin påbyggnadsutbildning. Läs mer ›

Ungdomar och främlingsfientlighet

Av Titti Fränkel 2011-09-09 17:16  |  Uppdaterad 2011-09-12

När jag först hörde om terrorattentaten i Norge trodde jag att det var ett islamistiskt dåd. När den norska polisen några timmar senare grep attentatsmannen och han visade sig vara  en norsk högerextremist blev jag på något sätt lättad. Jag hoppades att massakern på Utöya kanske skulle föra det goda med sig att människor som tidigare tilltalats av främlingsfientlighet nu skulle ta avstånd. Läs mer ›

Tankar för dagen

Av Titti Fränkel 2011-06-13 09:46

Läst just i DN (sö 12 juni) att Sverige just nu är det land i Europa som tar emot flest ensamkommande flyktingbarn. Hurra vad vi är bra! Under flykten är dessa barn helt utelämnade åt smugglare som inte alltid behandlar dem väl. Ofta är de inlåsta under vägen och utsätts för livsfara genom olika transporter. Läs mer ›

Elevhälsa – kejsarens nya kläder

Av Titti Fränkel 2011-05-18 16:00

Den första juli träder den nya skollagen i kraft. Lagen skärper kraven på elevhälsan och dess förebyggande och hälsofrämjande roll. Alla skolor ska ha tillgång till psykosocialt stöd och i lagen står att alla elever ska ha tillgång till kurator, psykolog och specialpedagogisk kompetens. I en undersökning som Akademikerförbundet SSR riktade till våra skolkuratorer i maj 2010 framkom att över 50 % av kuratorerna ansvarar för mellan 400 och 800 elever. Samtidigt uppger 80 % att deras arbetsbörda blivit tyngre. Som skäl till detta angavs bl.a. att, barn i lägre årskurser använder kurator mer och fler föräldrar söker hjälp. Läs mer ›

Är missbruk ett medicinskt problem eller..?

Av Titti Fränkel 2011-05-05 16:29

Även idag har Missbruksutredningens utredare Gerhard Larsson ett inlägg i DN med anledning av den nyligen överlämnade Missbruksutredningen. Det handlar om tidig upptäckt och intervention och primärvårdens ansvar. Gerhard Larsson väljer att betrakta missbruk som ett medicinskt problem och på den tesen bygger han sina slutsatser. Läs mer ›

Ökad administration i socialtjänsten, till nytta för brukaren eller?

Av Titti Fränkel 2011-03-23 15:25  |  Uppdaterad 2011-03-24

Nästa vecka ska jag medverka på ett nordiskt seminarium som handlar om vad ökad byråkratisering av det sociala arbetet i Norden gör med kvaliteten och hur det påverkar socialarbetare och klienter. Läs mer ›

Kommentarer

Skrivet av Patrick Jenkinson 2011-03-24 09:33

Länk?

Finns insändaren i DN digitalt, länk i så fall?

Skrivet av Ursula Berge 2011-03-24 11:43

Insändaren finns inte digitalt, här inlagd scannad

Nej, insändaren finns inte digitalt på DNs hemsida så vi kan inte länka till den, men vi kan scanna in den så att du ändå kan läsa den. Det är nu gjort.

mvh Ursula

Skrivet av JB 2011-03-24 19:47

Låter som ett alldeles utmärkt tema på en konferens, dessutom högaktuellt. Ska bli spännande att läsa några rader från konferensen.

Det skulle vara lätt att säga att utvecklingen av det sociala arbetet men också av det psykosociala behandlingsarbetet i dag är i mångt och mycket styrt av rädsla för att göra fel och så tror jag det är.

Evidens och beprövad erfarenhet i all ära men roten till hård arbetsbelastning, bristfällig ledning och minskad tid till klientarbete finns i strukturerna - politiskt men även ledningsrelaterat, tyvärr också präglat av samhällets negativa syn på verksamheten. Det är inte enbart ett individuellt kompetensproblem hos yrkesgrupperna inom det sociala och psykosociala fältet, vilket ofta förs fram som lösning på problemen. Det är i allra högsta grad ett politiskt åtagande med stort ansvar och en plikt att ställa sig på de mest utsattas sida och därmed vända attityden som man själv är ansvarig för ? nämligen att de mest utsatta ses som en ekonomisk belastning för samhället och därför jagar man istället kostnadseffektiva lösningar och bekräftar därmed att de kostar för mycket. Vi behöver istället politiker med solidaritet och rättspatos som ledstjärna hellre än politiker som till varje pris förvarar att budget måste hållas samtidigt som arbetsbördan ökar för de olika yrkesgrupperna.

SSR behöver också se över hur det ser ut för yrkesgrupper inom den privata sektorn som är medlemmar i facket. Det är en grupp som än mer sällan hörs i debatten och de är i minoritet till den offentliga sidans socialsekreterare. Jag menar att de rösterna trängs undan av polariseringen och ideologiseringen mellan offentlig och privat vård. Å andra sidan är den privata branschen för flata och undvikande i flera väsentliga frågor och blir bara än mer misstänkliggjorda.



Om privat vård ska få mer av legitimitet krävs det att man från branschorganisationer, arbetsgivarorganisationer och aktörerna själva tar upp diskussionerna om vinster, vårdskandaler och oseriösa aktörer och visar vilja till självreflektion och transparens. Man behöver också krav på sig att utveckla sina verksamheter enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. De signalerna ska inte behöva komma från samhällets organ för att de ska ta itu med självklara åtgärder. Självfallet ska man diskutera kvalité men det kan inte vara den enda utgångspunkten för debatten.

Å andra sidan kan inte debatten från samhällets styrande organ ensidigt ta de stora aktörerna som utgångspunkt för sin kritik av privat vård. Bakom generella påståenden och ibland svepande omdömen finns olika professionella yrkesgrupper som gör ett alldeles utmärkt arbete inom den privata sektorn. Men inte sällan när dessa vill göra sin röst hörd i yrkesfrågor eller om det sociala arbetet som utförs är dörrarna stängda pga. just pga. av att det är en privat aktör och den syn man har på dessa.

Man kan göra ett litet tankeexperiment. Om man t.ex. inom privat missbruksvård hör om klienter som behandlats oerhört illa av samhällets skyddsnät pga. av att resurserna inte räcker till, tror ni då att man uppträder som ombud för dessa kränkta människor? Tror ni att de uppträder som ombud för utsatta grupper i syftet att förändra utvecklingen? Jag tror ni har svaret och orsakerna klara för er själva precis som för de offentligt anställda.

Kraven på HVB-hem i privat regi är stora. Arbetsgivarnas skräckscenario är att råka ut för skriverier för något som gått fel och därför ökar hela tiden kontrollsystemen parallellt med samhällets ökade krav och kritik på dessa verksamheter. Man tar inte bort gamla kontrollsystem utan lägger snarare på fler vilket på sikt skadar kärnverksamheten. Det tar viktig tid från det viktiga arbete som är grunden till verksamheten.

Ett annat problem är att man för de människovårdande verksamheterna måste ställa krav på ledningsfunktionerna av dessa verksamheter oavsett om det är offentlig eller privat. Dessa verksamheter är aldrig statiska utan påverkas av klienterna som vi möter och svänger som en pendel fram och tillbaka. Värdegrunden för arbetet måste alltid vårdas och försvaras. Då duger det inte med enbart administratörer utan kunskaper eller erfarenhet av området som leder dessa arbeten. De behöver arbeta nära de professionella yrkesutövarna för att kunna följa arbetet och ta till vara på yrkesgruppernas erfarenheter men också intuition för att det ska vara ett reellt samhällförändrande arbete.



Jimmy Blondin

Socialpedagog inom den privata sektorn

Fler kuratorer i vård och omsorg av äldre!

Av Titti Fränkel 2011-02-08 09:26  |  Uppdaterad 2011-02-23

Äldres behov av psykosocialt stöd är ett mycket eftersatt område som måste ägnas ökad uppmärksamhet. Genom samtalsstöd och hjälp i kontakterna med det omgivande samhället skulle kuratorer kunna bidra till ökad livskvalitet och välbefinnande hos många. Läs mer ›

Kommentarer

Skrivet av Eva Olsson 2011-03-27 09:33

De som arbetar med äldre är väl införstådda med den situation du beskriver. Anledningen till att det inte uppmärksammats mer, både i samhället och i förbundet, tror jag har flera orskaker. Dels arbetar man med en grupp som länge haft "låg status" - det är inte så länge sedan det i sjukvården benämndes "långvård" - hur attraktivt är det? Dels har man en sekundär funktion - det primära är det medicinska - och även den från början rebelliske socialarbetaren omvänds ofta sakta men säkert i den hierarkiska organisationen. De problem månniskor har i yngre åldrar, relationsproblem, depressioner, misshandel försvinner inte bara för att åren går - det gör däremot ofta omgivningens uppmärksamhet och intresse. Jag tror att det framöver är oerhört viktigt att både vi som arbetar med äldre och även förbundet tar vårt ansvar och pekar på - precis som du nu Titti - de äldres situation och behov. Tiden verkar nog också för oss eftersom man börjar inse att ett proffessionellt psykosocialt omhändertagande/välbefinnande har positiva effekter både för förkortade vårdtider och minskat hjälpbehov.

Gränsen mellan tvång och frivillighet, lagstiftning och etik

Av Titti Fränkel 2010-12-28 16:31

Jag vill ta en nyligen avkunnad dom i Hovrätten som utgångspunkt för mina funderingar om frivillighet och tvång. Häromdagen dömde Hovrätten en chef inom socialtjänsten för tjänstefel. Det handlar om ett tragiskt ärende med dödlig utgång av en missbrukande ung man. Chefen bedömde att inte inleda utredning om tvångsvård (enligt 7 § LVM) och heller inte för att verka för att den det gällde tvångsomhändertogs för utredning. Samtycke till vård fanns och samtycket bedömdes som trovärdigt. Som grund för chefens bedömning fanns också forskning som visar negativt resultat av tvångsvård medan behandling i frivilliga former har förutsättningar att lyckas. Läs mer ›

Nu får det väl ändå vara nog! Ge kuratorerna legitimation.

Av Titti Fränkel 2010-10-29 09:04

Inte heller den här gången fick vare sig kuratorer i hälso- och sjukvården eller myndighetsutövande socionomer legitimation. I 1996 års översyn var skälet att kuratorn inte ansågs bedriva hälso- och sjukvård. 1992 fick inte heller status vara skäl för legitimation. Konstigt! Idag är det just höjd status som är argumentet för den nyinrättade lärarlegitimationen. Läs mer ›

Okunskap om psykosocialt arbete på vårdcentral

Av Titti Fränkel 2010-09-08 16:00  |  Uppdaterad 2010-09-14

I söndags när jag slog på TVn fick jag höra ett inslag som fångade mitt intresse. Det handlade om ökande psykosociala problem på vårdcentralerna och minskad tillgång på psykologer. Läs mer ›

Kommentarer

Skrivet av Stina Kurator 2010-09-15 16:14

Legitimera oss! Snarast!

Vi måste stå upp mer för vår kompentens och inte slåss mot andra yrkesgrupper! Däremot har vi ju inte draghjälp då t ex M-magasin går ut med ett upprop om psykologer på vårdcentraler och inte ens nämner socionomer/kuratorer. Media talar också om att "kristeam med psykologer" är på plats vid olyckor etc. Det är viktigt att vi talar om oss som yrkesgrupp, syns och hörs! Som Gudrun Schyman sa: "Vi/ni har ett ansvar att tala för patient/klient! Det har blivit så tyst bland socialarbetarna!" Så det är viktigt att i sjukvården vara legitimerad, då de flesta andra yrkesgrupper är detta.

Skrivet av Kristina 2010-09-17 22:15

Öka vår självkänsla

Bra attt uppmärksamma okunskap o att vi själva måste saluföra oss bättre. Något jag märker allt mer att vi själva inte stödjer varandras professionella kunskap utan hellre litar på andra yrkesgruppers uttalanden, även om de säger detsamma. Kanske vi kan lära lite av läkare o psykologers kollegialitet.

Marknadsföring är inget bra ord men jag tror vi måste synas mer i debatten, dvs skriva uttalanden, artiklar, delta i olika fora etc O där måste vi stödja varandra.

Skrivet av Mikael 2010-09-20 10:04

Det finns en klar skillnad

Jag är socionom med magister i socialt arbete. Dessutom är jag snart färdig psykolog. Således har jag stor kunskap om vad dessa båda utbildningar innebär. Det är helt klart så att en psykolog har avsevärt bättre förutsättningar att bedriva psykoterapi. Det är INTE så att en "steg-1"-utbildning gör kompetensen jämförbar. En psykolog är under 5+1 år utbildad i psykologi och har förutom en bredare och mer gedigen psykoterapiutbildning även specialistkunskap om diagnosticering/bedömning/utredning samt neuropsykologiska överväganden. det är synd att inte socionomer/kuratorer slår vakt om det dom är bäst på, nämligen sociala faktorer. Båda specialiteterna behövs.

Skrivet av MF 2013-02-09 12:16

Motreplik

Det finns en klar skillnad; motreplik

De yrkesgrupper som kan studera psykoterapi

är både läkare, sjuksköterskor och socionomer

all forskning visar att det är skicklighet i

förmågan att skapa allians som ligger

bakom positiva terapiutfall, den slår metod

i sig. Att kunna diagnosticera är ett led i

ett alliansbygge men att bedriva god

psykoterapi hänger mkt lite ihop med

om du är läkare socionom eller psykolog

i botten. Skicklighet handlar om annat.

det krävs intresse, mognad, talang. Det

är lite som om två simmare i sm tjafsar

om skolorna de lärt sig simma i. Den

som lärt sig simma lär visa det.

Vårdcentraler behöver skickliga terapeuter

som kan känna och notera Skillnader

av främst stress ångest och depression

jag är själv psykolog och det finns

många riktigt dåliga terapeuter bland

mina kollegor. Att bedriva terapi är en

särskild kunskap. Den är relationell.

/ Maria Fyhr

Agenda för välfärd och det sociala arbetets utveckling

Av Titti Fränkel 2010-07-19 09:00  |  Uppdaterad 2010-09-08

Jag har varit med om en häftig upplevelse! Läs mer ›

Förläng socionomutbildningen

Av Titti Fränkel 2010-04-29 15:46

För oss som vill göra skillnad i människors liv är utbildning till socionom den ultimata utbildningen.
Socionomer finns idag inom alla välfärdens sektorer. I skolan, hälso- och sjukvården, kriminalvården, försäkringskassan m.m. Den gemensamma nämnaren är välfärden och social utsatthet. Inom dessa områden finns därför ett samhällsintresse av att de anställda har hög kompetens. En av förutsättningarna är att utbildningens motsvarar arbetslivets behov.
Idag ges Socionomutbildning vid 16 olika universitet och högskolor. Trots att utbildningen ges på 16 olika har de blivande studenterna 37 olika utbildningar att välja på. Det beror dels på att det finns en mängd olika inriktningar och dels på att utbildningar ges på distans på flera håll. Är det rimligt att 37 olika utbildningar med olika innehåll och olika huvudämnen kan leda till en och samma socionomexamen? Läs mer ›

En god och säker vård för vem?

Av Titti Fränkel 2010-03-16 16:21  |  Uppdaterad 2010-06-09

För en kort tid sedan talade Generaldirektör Lars-Eric Holm, Socialstyrelsen, om en ”god och säker vård” på en nationell konferens om patientsäkerhet. Han menade bland annat att det bör krävas legitimation för all personal i hälso- och sjukvården. En god och säker vård innebär också enligt Lars-Eric Holm, ”en helhetssyn på människan ur såväl psykisk, fysisk, psykosocial och existentiell synvinkel”. Akademikerförbundet SSR gläds åt Generaldirektörens och Socialstyrelsens budskap och hoppas att detta även nått fram till den sittande Behörighetsutredningen, som just nu utreder legitimation för bland annat kuratorer.
30-40 % av befolkningen i Sverige sägs idag lida av psykisk ohälsa i form av lindrigare depressioner, ångest, stress, livskriser eller missbruk. Forskning visar ett klart samband mellan social situation och sjukdomstillstånd. Det innebär att den fysiska hälsan förbättras när den sociala situationen förbättras och vice versa. Medicinsk vård får heller inte önskad effekt om inte den sociala situationen är acceptabel. Kuratorn, som ju är vårdens psykosociala expert kan med sin specifika kompetens bidra till att förkorta lidande och förebygga kostsamma sjukdomsperioder.

I sjukvårdens Sverige har de allra flesta yrkesgrupper legitimation idag. Legitimationen är ju det yttersta beviset på samhällets krav på kvalitet, kompetens och erfarenhet. Det handlar om att människor ska känna sig trygga i att de möter personer med rätt utbildning och kompetens.

Trots att över 80 % av kuratorerna är vidareutbildade socionomer, att disciplinen ”socialt arbete” är en etablerad vetenskap, att socionomutbildningens längd, djup, forskningsanknytning och vetenskapliga förankring överensstämmer med kraven på legitimation för övrig personal i hälso- och sjukvården, så är de ännu inte legitimerade. Är inte det konstigt?

Jag hör allt oftare om okunniga arbetsgivare som ersätter sina socionomer/kuratorer med yrkesgrupper som förvisso är legitimerade, men som saknar formell kunskap i socialt arbete och jag hör om situationer där socionomer inte omfattas av regler och bestämmelser på sina arbetsplatser därför att saknar legitimation. En konsekvens av detta är att den psykosociala kompetensen inom hälso- och sjukvården riskerar att urholkas och försvinna. Detta skulle i första hand drabba de som bäst behöver den men det skulle också slå hårt mot hela hälso- och sjukvården.

Den 1 januari 2010 infördes t.ex. en ny lag om verksamhet i djurens hälso- och sjukvård. Genom den nya lagen legitimeras, förutom veterinärer, även djursjukvårdare. Dessutom infördes behörighetsreglering för bland andra hovslagare. Det är förstås bra att staten garanterar att djur sköts av för uppgiften utbildad personal. Men är det inte också dags att människor i utsatta situationer omfattas av samma garanti!

Det är dags att tänka om och legitimera kuratorn i hälso- och sjukvården snarast!